då jag vet att andra mera än gärna läser det jag skriver så bjuder jag även på denna text.
"att moralpredika för andra, gör man så gärna, men man kan aldrig inser sina egna fel och brister, tröttsamt men ack så facinerande.Att man orkar lägga näsan i blöt där den verkligen inte hör hemma.
Nej min soffa är det färdigsuttigt i, lek och begrunda livets gåta att älska glömmma och förlåta.Vilket jag i detta fall inte gör denna gång!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar