Nånstans brast vetandet, min "sås" glömdes bort och stackars sonen åt denna.
Det blev ingen gryta, det blev ugnsbakad fläskkött i grädde.
Till dfetta serverades en kall sås, med heta färskskuurna chilibitar.Massor av vitlök.
Milda frace(stavar ja rätt).....mums allt för att förkylningen å febern skall ge med sig.
Min son spottade fräste och bannade mig för att jag INTE sagt till han att låta bli såsen.Han var riktigt ar4g, men jag sa jag har ju sagt att det är min sås.
-Nehj det har du inte, denna mat går inte att äta JAG HATAR CHILLI
Stackars min son som kastade maten i soporna och var sur delvis av kvällen på mig.
Vad lärde jag mig av detta?
Kanske var det så enkelt att jag inte hade sagt till han om just såsen, att den var stark.
I efterhand hade han rätt, jagg sa aldrig till han att låta chillisåsen vara.
Stackars son, men så här kan det gå hemma hos oss vissa dagar.
Nepp, en upplysning till, maten serverades med hemlagad mos med massor av grädde, olja och mums, super
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar